...har vi haft, jag & Grabbarna!

Igår blev det lite promenad, lite fika med Pensionatsföreståndarinnan, lite kloklipp, lite städning och ett litet besök på IKEA. Ny röd kökslampa inköptes samt tretton fjorton andra bra-att-ha-saker ;)

I måndags körde vi spår. Trevlig omväxling till att sitta i skorstenen, tycker Ymer :)

Alla hundarna gjorde ett bra jobb. Särskilt Quba som fick nya svårigheter i sitt spår. Upptag och första sträckan på grusväg och dessutom lite annorlunda apporter, små "flärpar" i tyg/läder.

Det visade sig att han varit en uppmärksam elev på spårkursen för han löste allt galant!

Du har näsa för spår, du Quba!

Ymer fick även han första sträckan på grus men här var det mer "grusgropsgrus". Sen blev det övergång till skog för att mot slutet  gå över till grusväg.

Det har ju tidigare varit lite problem för honom att kunna samla ihop sig och verkligen "jobba ut" såna spår. - Framåt, framåt, fort, fort, är lite hans motto ;) - men se, en helg med filmning och skorstenssittande gjorde susen. 

Lugnt och metodiskt och med näsan i spårkärnan, jobbade han sig framåt. Inte ens vid övergången till grusvägen där jag fick stoppa honom eftersom det kom bilar, blev han otålig. Inte bara spårade han som en Gud, han fick med sig alla apporterna också.

Jag blev rent lyrisk över hans arbete!!! Alltså, han har nåt speciellt min alldeles egna Ysterkvist! :))

På em var det dax för Hjalmar att besöka vet för årlig vaccination.

Det här med katt och veterinärbesök är ju alltid lika spännande eftersom det inbegriper ett ofrånkomligt moment.

Nämligen; transportbur!

Min Hjalmar tycker INTE om transportburar. Han verkar ha ett sjätte sinne för dessa.

Den här gången körde jag taktiken att hämta in buren strax innan han skulle "fångas in". Hjalmar låg i pinnsoffan och sov och jag smööög så försiktigt jag kunde in med buren. Ställde den på kökbordet och sen gick jag och hämtade den inte ont anande katten. Jollrade med honom om hur fin, snäll, söt & gullig han var. Han kurade ihop sig i min famn och spann som en välsmord V8:a.

Precis när det bara återstod att lägga ner honom i buren så vaknade han till och förstod vad klockan var slagen!

Herre min dar - fattar ni hur S T O R... å  B R E D... å  B Y N G L I G  en katt kan bli ? ! ? !

Till slut avgick jag trots allt med seger och vi kunde ge oss iväg.

Hos vet uppförde han sig exemplariskt.

- Åh, han är väl för mysig denna katt! Inte alla katter som tillåter att man skrapar tandsten på dem i vaket tillstånd. Kissemisse, så duktig du är! sa vet och tog sig en kelstund med Hjalmar. Och Hjalmar han spann & kurrade.

- Ditt lismiga kattskrälle, tänkte jag, nu passar det att uppföra sig....

Nu skiner solen. Bäst att ge sig ut. Man vet ju aldrig när den visar sig igen...